Nu har det väl gått för långt. Idag debatterar regeringen ifall man bl a ska slopa tidsbegränsad sjukpenning ( som i vissa fall kallas förtidspension ). Har vi sjunkit så lågt att vi först kör slut på människan genom dåliga arbetsställningar, stress mm och sedan skickar dom till socialen. Man kräver också att de ska söka jobb över hela landet. Vad är detta? Är man helt verklighetsfrämmande? Man säger att man spar 51 miljarder. För vem? Höginkomsttagarna på Lidingö, Täby eller Östermalm eller för de som är sjuka p g a att ha tjänat in pengar åt höginkomsttagarna? Eller alla utlandsfödda flyktingar som vi tagit emot och sagt att vi ska ta hand om. Hur ska man ta hand om dom? Många är handikappade och sjuka p g a t ex krig. Och vad händer om man inte får pengarna att räcka till? Jo, det blir fler som hamnar i den så kallade Lyxfällan, som stjäl, rånar mm mm . Kanske i ren förtvivlan dödar sig själv o s v. Är allt detta värd lägre skatter för höginkomsttagare och fastighetsägare med dyra fastigheter. Jag vill säga NEJ, NEJ och åter NEJ. Alla är vi människor och alla kan bli sjuka. Både dom, innan de blev sjuka, och vi betalar skatt vilket gör att vi ska kunna kräva rätt vård och omsorg när vi blir sjuka.

Vad har lille Reinfeldt tänkt sig egentligen med att de sjuka ska söka jobb i hela landet om dom inte kan utföra något jobb. Har lille Reinfeldt inte fattat att dom är hemma för att dom är sjuka och inte för deras höga nöjes skull?

Ta min hustru som exempel. Hon tvingades arbetsträna i 2 veckor. Man letade länge innan man fann något och någon som ville låta henne prova. Det blev en hundgård! Dagen började som alla dagar med att ta ett antal smärtstillande och vila tills de gjort verkan. Sedan resa till hundgården. Men hon kunde ju inte gå med hundarna i band, eftersom det påfrestade på hennes axlar, armar och nacke. Så det enda hon kunde göra var i stort sätt att hålla hundarna sällskap och klappa dom lite. Det tog 1,5 timmar att komma till "jobbet och 1,5 timmar hem. M a o 5 timmar för att sedan komma hem och bara lägga sig ner för att vila och äta mer tabletter. Hon har ett högkostnadsskydd som träder i kraft efter ca 2 månader varje år. Sedan måste staten betala. Är detta verkligen vettigt att en sådan person ska ut och leta jobb? Och vem vill anställa en person som garanterad efter några dagar ligger ner igen med ont i hela kroppen.

Nej, ge er på fuskarna och låt läkare avgöra om någon ska vara hemma eller inte. Man ska ju inte önska att någon far illa, men jag önskar faktiskt av hela mitt hjärta att alla som är för Alliansens förslag går lika ont som min hustru under lika lång tid. Sen får vi se om de fortfarande vill ha idiotförslaget kvar.

 

Birdie

6 juni 2008 12:38

Har också tänkt tanken många gånger: hoppas de styrande själva råkar i aktuell sits nån gång...
Krama hustrun från mig.

http://www.birdies-place-in-space.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har nu på morgonen pollinerat mina slanggurkor. Det är så här. Jag ställde en hink med 4 slanggurksplantor  den inglasade altanen. Jag ledde de uppåt med snöre. Sen har de av bara farten fortsat på en av tvättlinorna vi har på altanen. Så nu är den ...

Min tanke var att byta namn på bloggen, vilket Bloggagratis sa var möjligt.$ På så sätt skulle jag ju kunna ha kvar all gammal information och gamla komentarer och inlägg.  De sa dock inte att den gamla adressen skulle leva kvar och länka vidare till...

Har försökt att hjälpa till lite. Bara pusha lite i den riktning som jag tycker verkar bra. Vad fick jag. Ju en massa skit. Inget jag tycker jag ska ha. Man kan i s f sakligt berätta vad man tycker och inte fara ut i helvete och annat. Jag har också ...

Ha ha, jag behöver inte sluta blogga, vilket jag var rädd för. Det är ju bara att byta namn. Så därför blir jag nu kvar till en dels glädje och andras förtret. Ha Ha...

Från och med nu upphör denna blogg. Ny blogg kommer under annat namn. Vill du ha adressen så hör av dig via en kommentar.   Dagen efter upphörandet: Ser att flera nära och kära släktingar frågat efter den nya adressen. Men den här gången vill jag in...