Jag pratade med en assyriska som arbetar på vårt jobb. Jag ville veta skillnaden mellan assyrier, syrianer, syrier o s v. Det hon sa att det i Syrien inte bor några syrianer, utan araber. Sen sa hon att assyrier och syrianer egentligen är samma sak. Det är bara, som så ofta annars, en maktfråga om vem som ska sitta på toppen. Vidare sa hon att dessa båda folkslagen inte har något eget land, utan stammar från ett område i mellanöster, men att det land inte finns längre. Därför finns det idag assyrier och syrianer över hela världen. Hur kommer det sig då att de finns kvar och inte bara gått upp i rök. Jo, de har traditioner som de bevarar. Vi i Sverige har väl i stort bara midsommar och kräftskivan som en tradition. De här folkslagen har tydligen så enormt mycket fler traditioner. Allt från vad man äter vid vissa tillfällen, vad man förväntas ge bort vid en födelsedag, beroende på vem personen är, musiken som man behållit, sin ursprungliga mat o s v. Allt har traditionell bakgrund och man är mycket stolt över det. Varför har inte vi det? Jag har funderat en hel del på det. Kan det bero på att Sveriges lands flagga är smått besudlat. Vad jag menar är att högern och extremhögern har tagit över den som sin symbol och en stor del av befolkningen sympatiserar inte med detta. Eller kan det vara så att många hade nazistsympatier under kriget och inte vill lådsas om det efter kriget? Eller kan det bara vara så enkelt att vi är så sönderstressade så vi helt enkelt inte hinner laga det som för bara 30-40 år sedan var traditionell svensk mat. Numera tror väl alla ungar att pizza, pasta och hamburgare är svensk mat. Pölsa, lapskojs och kroppkakor vet dagens ungar knappt vad det är. Ta kroppkakor. Du behöver bara åka till Tyskland och Österrike. Där har man knödel, vilket i stort sätt är samma sak. De har dock en otrolig mängd varianter. Dessutom kan du få dom på många matställen i både Tyskland och Österrike. Överhuvudtaget så kan du få fler traditionella rätter i andra länder än du får i Sverige. Kolla på din lunchrestaurang. Vad har man där? Thaistuvad falukorv?!?!? Pasta med kebabkött?!?! Bratwurst på österländskt vis?!?!? Vad är det? Cross kitchen OK, men vi kan väl få rårakor eller isterband med stuvad potatis någon gång. Det kan väl inte vara för mycket begärt.

Sen har vi ju musiken. Vår gammaldans vill ju knappt någon under 65 år veta av. Svensktoppen var ju under många år något som ingen under 30 lyssnade på. Det ska ju vara engelst eller amerikanskt.

OK, Sverige har blivit en mångkulturellt land, vilket vi ska vara tacksamma över. Men behåll traditionerna, laga svensk mat ibland också. Det är ju dessutom ofta ganska enkelt. Ta en lördag eller söndag och laga kroppkakor tillsammans med dina barn. Eller varför inte rårakor, Isterband, falukorv och potatismos, Stuvad vitkål och falukorv, pepparrotsås med frukostkorv o s v.

Förresten, falukorven är inte svensk. Nåja nästan inte. Man behövde både mat och framförallt remmar i Falukoppargruva. På den tiden, för många 100 år sedan så var det många tyskar som jobbade i gruvan och är det en sak tyskarna alltid gjort så är det korv. Så man slaktade korna och gjorde remmar av lädret och bl a korv av köttet. Därifrån kom falukorven.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har nu på morgonen pollinerat mina slanggurkor. Det är så här. Jag ställde en hink med 4 slanggurksplantor  den inglasade altanen. Jag ledde de uppåt med snöre. Sen har de av bara farten fortsat på en av tvättlinorna vi har på altanen. Så nu är den ...

Min tanke var att byta namn på bloggen, vilket Bloggagratis sa var möjligt.$ På så sätt skulle jag ju kunna ha kvar all gammal information och gamla komentarer och inlägg.  De sa dock inte att den gamla adressen skulle leva kvar och länka vidare till...

Har försökt att hjälpa till lite. Bara pusha lite i den riktning som jag tycker verkar bra. Vad fick jag. Ju en massa skit. Inget jag tycker jag ska ha. Man kan i s f sakligt berätta vad man tycker och inte fara ut i helvete och annat. Jag har också ...

Ha ha, jag behöver inte sluta blogga, vilket jag var rädd för. Det är ju bara att byta namn. Så därför blir jag nu kvar till en dels glädje och andras förtret. Ha Ha...

Från och med nu upphör denna blogg. Ny blogg kommer under annat namn. Vill du ha adressen så hör av dig via en kommentar.   Dagen efter upphörandet: Ser att flera nära och kära släktingar frågat efter den nya adressen. Men den här gången vill jag in...