Såg Roma-Inter igår och Zlatan gjorde 2 mål. Speciellt efter andra målet gick han med utsträckta armar som om han vore gud. Visst, Zlatan är bra, men han blir aldrig en riktig stor idrottsman i mina ögon. Jämför med Ingemar Stenmark till exempel. Där har du en kille som både var bäst och ödmjuk. Visst var han lite torr ibland, men det berodde på att han var från Tärnaby och visst finns det mer öppnare personer i Tärnaby. Men Ingemar var bäst och ödmjuk. Något Zlatan inte är. Tyvärrr.

Nu är jag inne på min andra sjukskrivningsvecka. Känns inte bra alls. Men hoppet är ju det som överger en. När man väl fått i sig lite piller och väntar 30-60 minuter brukar det gå bättre. Men är det egentligen meningen? Är det värt det? Jag tänker och tänker på både det ena och andra men är inte klar med tankarna. Dock finns det andra som måste ha ett riktigt dåligt samvete nu. Ska man baktala andra så ska man stå för det också. Men vi kommer väl dit så småningom. Just nu vill jag bara bli bättre.

Nu har jag sett det lilla underverket. Var och besökte det nyfödda barnbarnet. Man har ju glömt bort hur små dom är. Riktigt pyttiga. Men stora fötter har han. Men det har ju Zlatan också....

Fick ju ett litet barnbarn i natt. Ny frågar dotter nr. 3 om vi skulle åka till sjukhuset allihopa. Men jag orkar bara inte. Svärmor har åkt till några vänner, så jag tror jag ska bara ta det lugnt. Svärmorsan är bra, men är man i stort sätt 75 så blir det lite jobbigt att behöva vara hemma när hon nu är här. Jag är lite stingslig just nu. Man kan ju inte stänga av henne, eller dra ner volymen när man känner att man vill ha lite lugn. Så därför stannar jag hemma ensam och åker ner i morgon en liten stund. Det är nog bättre, som det känns nu. Frugan tar ju med kameran så jag får se på "fotbollsproffset".

I natt föddes mitt andra barnbarn. En liten kille som ska bli en stor spelare i Hammarbys grön-vita kläder. Nåja, drömma kan man ju alltid. Hur som helst så är jag nu morfar till 2 små kottar och en är dessutom på väg i början av nästa år. Snacka om att man är glad idag. HURRA, HURRA, HURRA !!!

Nu är det tredje personen som har ringt mig bara idag och frågat hur jag mår. Det har ringt en leverantör, en arbetskamrat och en person som också jobbar där jag jobbar ( ett stort företag ) och som bryr sig så fort jag mår dåligt. Personen gör att man mår bättre en stund. Ger tips och råd och får en att tänka på annat. Skönt med sådana människor. Där har vi en som har ett nästintill överflöd av empati. Problemet är att jag ju inte kan tala om för alla varför jag är sjukskriven. Till leverantörer t ex. Jag måste än så länge hålla det inom den närmaste kretsen. Det är jobbigt bara det. Men så är det nu en gång så. Men jag vet att det alltid blir bättre. Eller som min läkare sa " Backa och omgruppera trupperna". Inte så dumt faktiskt. Jag störtar nog ganska ofta rakt fram och skjuter från höften. Visst, det går nästan alltid bra, men ibland kanske man ska avvakta lite. Läkaren förresten. Vilken pärla. Utan honom vet jag inte hur det kunde sluta. Han har mycket hjälp att dela med sig av. Han verkligen vill att man ska bli bra. Inte bara någon som skriver ut ett piller och läger "lycka till".

Mina åsikter om Alex och Katrin är ju vid det här laget kända. Jag kan dock inte undanhålla er en artikel jag just läst i Aftonbladet.se. Handlar om ett TV-program från igår där Katrin medverkade. I Aftonbladet kan man då finna följande uttalande av Katrin:

– Det står inte någonstans i mitt kontrakt att jag har ett ansvar

- Jag känner ingen ånger över vad jag har sagt.

- Mina direktiv är att vara mig själv.

– Det finns en anledning till att de har valt mig som programledare

- Jag har ingen aning.

Vad ska man svara på sådana töntiga uttal. Jo, jag tycker att om man är utan begåvning ( och Katrin kan ju knappast ingå i Sveriges begåvningsreserv ) så måste man göra precis som hon och en del andra, inte så smarta personer gör för att bli en s k kändis.

Ansvar har vi alla lilla Katrin. Vad vi än pysslar med.

Att aldrig ångra sig beror ofta på brist på empati.

Att dina direktiv är att vara sig själv. Nåja, kommentar överflödig.

Jo, det finns en anledning till att ha dig som programledare. Du ska inte tro att det är för att du är smart. Det är för att TV-ledningen vill att så många tonåringar och andra ska kolla och se dig göra bort dig. Du är ju ett lika säkert kort som Naken-Janne var en gång.

Till sist säger du att du inte har en aning. He he. Jag kunde inte sagt det bättre själv. Du har verkligen ingen aning.

Det ska ju vara så att killar inte gråter. Vi ska vara lite tuffa och hårda. En del gånger stämmer det nog in på mig också, vilket jag får skylla på min uppväxt. De få gånger jag har gråtit det senaste året var på svärfars begravning och om jag ser filmer där barn far illa. Men nu inträffade det igen. Det är för alla positiva mejl och kommentarer jag fått de senaste 2 veckorna. Kommentarer på bloggen, varav inte alla publicerats, eftersom de inte ville det. Kommentarer via telefon och folk jag träffat sen i måndags. Visste inte att så många läste mina inlägg eller tyckte synd om mig. Om jag läser en annans inlägg så kan jag besvara det positivt eller negativt oavsett om det är "vän eller fiende". Men jag har inte fått en enda negativ kommentar. Tack ska ni ha. Det värmer mig och gör mig stark i både psyke och min tro att jag har rätt i min uppfattning. Det får mig förhoppningsvis snabbt på benen igen så jag kan jobba. Älskar er alla !