För några månader sedan blev jag anmäld av mitt förra företag för olaga hot. Jag hade skickat et mejl till dåvarande avdelningschef och uttryckt mig lite fel. Det var aldrig min mening att hota varken henne eller någon annan. Hon läse dock mitt mejl som fan läser bibeln och så gick kärringarna ihop och gjorde en polisanmälan.

- Förundersökningen nedlagt i brist på bevis.

Så stod det i det brev jag fick idag. Det kan ju vem som helst med lite bakom pannbenet räkna ut att det skulle gå på detta viset. Hade det gå längre så hade jag hur mycket som helst bakom ryggen at det i alla fall inte hade blivit något av det hela. Synd att et sådant stort och fint företag har så dåliga medarbetare som inte kan skilja på rät och fel.

Nu undrar du säkert vad jag kommer att göra. Vi får se. Först ska jag kontakta min advokat igen. Eventuellt så gör jag en anmälan istället. Men det beror på hur stor chans advokaten anser att jag har. Jag har varit i olika rätter, allt från skattemål till civilrätt. Just nu var det det här plus ett pågående vattenmål. Jag har aldrig förlorat och tänker inte göra det den här gången heller.  Det är lite som när man gick i grundskolan. Om någon började bråka så övervägde jag först riskerna. Var de för stora så snackade jag mig ur det hela. Men märkte jag att jag nog kunde vinna så klappade jag till. Detsamma gäller här. Anser advokaten att chanserna för en vinst är relativt stora så kör jag. Annars skiter jag i det hela. Jag är ändå ganska glad över att det finns några få på firman som måste ha riktigt dåligt samvete. Det får de leva med.

Har nu lagt in en ny omröstning, med tanke på arbetsläget är som det är. Så RÖSTA! Det vore intressant och se hur fördelningen blir.

Till er som, liksom jag, går hemma säger jag bara : Ge inte upp!