Jag har under en längre tid funderat över varför en del barn hamnar snett i livet. Utan någon som helst vetenskaplig utgångspunkt, utan bara genom att iaktta mina och andras barn. Vi hade t ex under många år dagbarn. Av dessa har 3 tyvärr gått bort i ung ålder Procentuellt en ganska hög siffra. En knarkade ihjäl sig för ,en ställde sig framför ett tåg och en fick tyvärr en typ av ungdomsepilepsi. Den sistnämnde behöver vi inte prata mer om, eftersom sjukdom alltid kan förekomma, hur sorgset det än är. Men de två andra? Jo han som knarkade brydde sig föräldrarna inte så mycket om. Det bästa var när han och syskonen höll sig ur vägen, speciellt på helgerna. Det var synd. Killen var inte alls dum, utan hamnade snett och ingen brydde sig. Det andra barnet? Hon verkade ha dragits in i ett gäng av tjejer där flertalet hade destruktiva tankar. Jag tror, utan att med säkerhet veta det, att de sökte gemenskap. Jag vet att just hennes föräldrar "ställde upp", men har genom åren funderat mycket på, hur de ställde upp. Jo, de skulle vara med i Hem och skola och andra ungdomsrelaterade föreningar. Kanske trodde de att det räckte. Kanske rentvådde de sitt eget samvete på detta sätt. Kanske, p g a alla föreningar de var med i, såg de inte barnets verkliga behov. Jag vet inte, utan bara spekulerar.

Sen har jag 3 egna barn och har även en svåger som har 3 barn. Den gemensamme nämnaren kan sägas att alla har, eftersom de är kusiner, haft samma mor.resp farföräldrar som alltid funnits där. I övrigt tror jag barnen har uppfostrats på olika sätt. Vi har haft lite olika tankar på hur man uppfostrar barn, men jag tror att målet var detsamma. Nu är dom 6 barnen mellan ca 13 och 29 och vi börjar se resultatet. De har alla blivit bra människor. Om man sedan börjar arbeta efter gymnasiet eller pluggar i 20 år till spelar ingen roll. De är alla bra människor. De vet alla vad som är rätt och fel och har kunskap om mänskliga värden.

Hur kommer det sig? Jo, jag tror att det beror på att man som förälder alltid bryr sig och alltid accepterar barnen som människor.

Hörde för över 25 år sedan en kille på radio förklara hur han lyckades att ta hand om s k värstingar. Han hade en tänkt kub. I början var kuben rätt liten. Kuben representerade regler som ungdomarna fick rätta sig efter. Så länge de "fanns innanför" kuben fick de göra vad de ville, men gick de utanför kuben ( bröt mot reglerna ) fick de lämplig tillrättavisning. Vartefter han såg att det fungerade så gjorde han kuben större, d v s tänjde på reglerna. Detta kunde t ex innebära att om de tidigare var tvungna att vara hemma kl 21 så fick de nu vara ute till 21.30

Just denna "kubregel" är inte så dum. Jag har använt mig av den hela livet med våra ungar och det fungerar perfekt. Mot slutet, när det var dags att flytta ut ur boet var kuben enorm. Anledningen till det var att de under åren visste var gränserna gick. vad man får göra, kan göra, vill göra och helst inte bör göra. Jag tror att många har en kubregel utan att veta om att de arbetar så. Jag tror också fullt och fast på att den fungerar tillsammans med att man bryr sig. Inte överbeskyddar utan bryr sig och att man respekterar dom för vad dom är.

Just respekten är viktig. En av våra barn har nu barn. Om min dotter säger till mig att inte göra på ett visst sätt med mitt barnbarn så gör jag inte så. Det är ju hennes barn och tiderna förändras. Det kommer nya rön om vad som är bra och inte bra. Visst kan jag kommentera och tycka, men det är hennes barn så hon bestämmer. Det är respekt.

Till sist ett litet knep som gör att barnen inte hatar dig om de straffas. Jag körde ofta med att de inte fick titta på ett visst TV-program som de gärna tittade på. Då fick de vara på sina rum. Jag visste också att dörrarna då var lite lite på glänt. Precis så mycket att de såg TV:n. Men det brydde jag mig inte om. De visste att de gjort fel och fick ett straff. Men på det här sättet blev det en slags win-win-situation som alla hade nytta av.

Gör vad du vill med detta långa inlägg, men acceptera dina barn, bry dig och sätt klara regler så går det säkert bra. Lycka till.

Hittade en sida där man skriver in sitt bloggnamn och så får man fram värdet på bloggen. Tydligen är vardet på min blogg just nu 10769:- . Passade då på att kolla några andra jag brukar läsa och blir besviken. Petter leder med 95306:- sen Birdie på 32157:-, jujju på 24618:-, Blaeffo 20101:-, gbflicka 11924:- och anonym har ett varde av 2701:- Ledsen anonym. Ni kan ju kolla själva från tid till annan på http://bloggvarde.se/ .

Nu har jag bestämt mig, tror jag....

Jag måste tappa några kilo. Väger

man nästintill 0,12 ton så är det dax

att backa bandet en bit. När jag sprang,

Oj det var länge sedan, vägde jag som

max kring 80 kg.

Om 5 veckor ska jag till Rhodos. För att

inte stå i vassen hela dagarna så bör

jag kapa ner mig till under 0,11 ton.

Men slutmålet under hösten måste ändå

vara att hamna under 0,1 ton. Det borde

gå, trots att jag älskar vin och god mat.

Klart, Rhodosresan med allt inkluderat

lär ju knappast bidra till en viktminskning,

men jag får väl göra vad jag kan före och

efter resan. Jag vet bara inte hur man ska

klara sig utan 2-3 kvällsmackor. Bara dom är

ju en stor bidragande orsak till vikten.  

Sitt inte bara där och läs. Önska mig lycka till!

Innan jag går in på dagens inlägg måste jag kommentera en kommentar jag fick ang. hästar. Jag har 3 tjejer och ingen gillar hästar mer än på macka som hamburgerkött eller Gustavskorv.

OK, Nu till dagens. Försökte igår och idag att snickra ihop ett bord. Tanken var att bordet skulle vara hopfällbart och ca 95 cm hög. Allt för att man skulle kunna plantera blommor och göra annat i ståhöjd. Nu står skrället och vinglar som en båt i sjönöd inne i bon. Jag måste fundera en bra stund för att lista ut hur jag ska gå vidare. Som den funkar nu så vet jag inte vad man ska ha den till.

Satte också ett antal potatisar i våras. Tog upp en av sorterna idag. 15 potatisar gav över 5 kg potatis. Inte så illa. Kanske jag ska hålla mig till trädgården i s f att ge mig på snickeriet.

Jag har en last. Nåja, flera. Men en är aktier. Köper och säljer när andan faller på. F n har jag aktier av 17 olika företag. Börsen har gått ner 21,2 ( idag ) % detta år. Själv ligger jag på 13%. Tycker jag är rätt bra med tanke på att man inte är nån expert. Hade dessutom turen att gå in rätt ordentligt för några dagar sedan. Sen dess har börsen gått upp ca 6%. Man får ju ta det för vad det är - en lottsedel. Dessuom har man ju pengarna "kvar". Ja, så länge man inte säljer förstås. Men ta Ericsson t ex. Köpte dom för 61:- för en knapp månad sedan. Nu ligger de på dryga 71:-. Skaplig förräntning. Betydligt bättre an alla fonder dom bjuder ut i alla fall. Där är det ju bara fondförvaltarna som tjänar på affären.

Ha en trevlig helg, om vi inte syns eller hörs.

Läste nyss på aftonbladet.se om en kvinna som hade hittat en mus i baguetten. Konstigt. Det brukar ju vara mer vanligt med en baguett i musen. Förlåt, men det är fredag.

Jo, skriver gör tjejer - jag är man.

10-35 år - jag är 50+. Var f-n är alla killbloggar?

Ofta ensamstående eller sambo med nån kille - jag är gift

Ofta småkottar springandes kring benen - jag har 1 barnbarn

Bloggarna handlar för det mesta om vad personerna gjorde den senaste timmen - vilket jag undviker.

En hel del har hästar eller andra djur - jag har en kärring som skäller ( vilket kanske inte räknas ). I övrigt inga husdjur längre. blir så besvärligt när man ska resa.

En hel del lägger in Youtubefilmer - Varför det undrar jag. De finns ju på Youtube.

En del har många bilder - men i regel ser man bara människorna bakifrån eller bara delvis ( enorma närbilder )

Nästan ingen tycks bry sig om världsproblemen, utan bara det som sker i den omedelbara närheten - jag försöker vidga vyerna lite.

Men allvarligt, här letar man efter spännande bloggar som man gärna återkommer till och vad läser man om? Jo, mest blöjbyten, myspys i soffan, hälsa på morsan och släkten, blommor som blommar, vädret som är som det är, jobbigt på jobbet, jobbigt hemma, jobbigt med barnen, o s v . Har letat i dagar och har äntligen hittat en ny blogg att komma tillbaka till. En blogg som har lite känsla och som säger något. En blogg som griper tag. Men jag fick leta länge.

Inte för att min blogg kanske tilltalar just dig, men det vore kul att läsa lite andra bloggar än de som till 99% är ganska lika.

Ge mig gärna förslag!

Ringde hem. Frugan ligger magsjuk. Nu får man bara hålla tummarna att det inte sprider sig till mig. Av någon anledning så blir jag alltid mycket sjukare än hon när hon smittar mig. Precis som hon inte tar ut allt, utan spar det värsta till mig. Så det är inte för inte man bävar lite inför dom närmaste 2 dygnen. Magsjuka, jo jag tackar......